Tänk att det bara är 1 vecka kvar tills 1 års dagen.. jag känner mig mer och mer känslig inför denna stora dag och jag tänker mycket på hur det var förra året vid den här tiden. Idag var lilleman beräknad att komma till oss, han valde istället att titta ut prick en vecka efter.. han trivdes helt enkelt så bra där inne i magen. Det var en jobbig vecka, en vecka full av längtan, oro och lycka. Längtan att äntligen få träffa dig, oro att något skulle gå galet och lycka att vi 2 skulle bli 3 inom en kort tid, att i 9 månader burit dig.. äntligen skulle vi få se dig och lära känna just dig!

Den 9 maj 2011.

Dagen började med att jag trodde att vattnet gått då det var lite blött i sängen, jag tänkte inte så mycket på det och gick till lekparken där andra mammor var. Det var varmt ute, sommarvärme. Systrarna Gustafson var där och jag berättade för dom vad som hänt och de tyckte jag skulle ringa till förlossningen på en gång. Jag gjorde det och de tyckte jag skulle komma in på en koll. Klockan 16.00 var vi på förlossningen i Karlskoga, Benny var såklart med och vi var mycket spända på vad det egentligen var. Det var inte hål på hinnan men ev lite läckage från vattnet, "bebisen kommer nog snart sa de" och vi åkte hem, förväntansfulla på att det skulle sättas igång. Men där gick jag och kände inte mycket, lite förvärkar hade jag men de hade jag haft länge minns jag... fortsättning på denna resa kommer..

Och folk sa att jag var stor... därinne låg ju faktiskt världens finaste lilla prins och hade det bra.

En nyfödd Milo på BB i min favoritpyjamas från POP i stl 50 och en Stor kille på snart 1 år i onepiece i stl 86, herregud vad de växer! :)

Skakar av mig en jobbig natt o ser fram emot en härlig dag. Julbak o ikväll är det julbord på Ritz med jobbet!

Bara för att jag skrev så där igår om Milos sovtider så vakna han nu efter ca 45 min. Jaja, inte mkt att göra åt :) Han var väl leksugen.

Igår kväll satt jag o kolla tillbaka på alla gamla bilder, förlossningen, alla magbilder. Jag hade en blogg innan denna men den var bara till för de närmsta, där skrev jag om varje vecka i gravideteten och la ut bilder vecka för vecka. Så jag tänkte bjuda på några av bilderna! Kan sakna magen ibland, men oj så stor jag var och svullen i hela kroppen. Såklart så skulle jag aldrig byta bort Milo mot magen men de är ändå en härlig känsla att vara gravid, iaf till en början ! :)

Gravidbilderna lillsyrran tog sitter nu uppe i Milos rum! 

Milo var beräknad att komma den 9 maj.

Vaknade Kl 4 på lördag morgon den 14 maj av att värkarna gjorde ont. Dom kom ca var 5 minut. Tog ett bad vid 6, hjälpte en del. Ringde KGA vid 7 då värkarna gjorde riktigt ont. Tog 2 Alvedon, gick över lite grann. Värkarna fortsatte att komma ca var 5 minut. Åkte till KGA vid 10. Var då bara öppen 2 cm, de tog ctg o värkarna kom var 5 minut. Jag tog ett bad o de var riktigt skönt, efter de tog vi en promenad. De stod still så barnmorskorna tyckte vi skulle åka iväg en sväng så vi åkte till Bennys pappa vid 15. Vid 20.30 (När hocky finalen började :) ) började värkarna göra riktigt ont o jag kände att jag inte orkade andas igenom värkarna längre så vi tyckte de var bäst att åka in. Jag var då öppen 3 cm. Fick morfinspruta som gjorde att jag kunde vila lite. Sov ca 1 timma. Tog ett bad efter de o nu började värkarna göra riktigt ont. Började med lustgas men kände att jag behövde mer. Var öppen 5 cm om jag inte minns helt fel. Typ vid 1 tiden kom läkaren o jag fick epidural , den gjorde verkligen susen. Tog bort allt de onda. Jag satte mig på pilates bollen. Fick dropförstärkande eller va de heter (som gör att värkarna kommer igång ännu mer) Värkarna kom tillbaka efter ett tag ,kommer inte ihåg hur lång tid men nu gjorde dom ont i bakdelen, innan satt smärtan I nedre delen av magen. Började med lustgas igen. Vid 6 tiden var jag öppen 10 cm o vid halv 7 är våran Milo född. 4090g o 50cm lång. Helt perfekt!

Det blev en väldigt långdragen förlossning då jag hade väldigt lång latensfas (från början tills man är öppen 5 cm) . Det är vanligt med förstföderskor. I slutet blev de väldigt jobbigt, hans huvud var så långt nere men jag var inte öppen 10 cm så jag fick inte börja krysta. Benny var helt otrolig under hela förlossningen, han tyckte nog att det var jobbigt att se mig ha så ont, de är aldrig kul att se någon man älskar ha ont! Han var ett bra stöd o höll sig lugn o de var skönt. Ett tag ville jag ge upp, jag var helt slut o de gjorde så fruktansvärt ont. Men så här efteråt är de värt varenda smärta för nu har vi världens finaste prins hos oss, Milo Valdemar Bergström

          Milo 3 dagar gammal   Mamma Maja 3 dagar gammal.